Hoppa över navigering
  • § 34

    Protokollsjustering

  • Företrädare för Sverigedemokraterna har inkommit med en motion om SMR-reaktor i Örebro län. I motionen ges en beskrivning av varför vi behöver öka energiproduktionen i Sverige och hur SMR-reaktorer skulle kunna bli en viktig del i energiproduktionen. Vidare beskrivs hur lagförändringar behövs på nationell nivå för att bland annat tillåta anläggning av kärnkraftsreaktorer på fler platser än de idag tre tillåtna och för att tillåta fler antal reaktorer. Motionsskrivarna menar att Tidöavtalet innebär att nödvändig lagstiftning ska utarbetas men att nationell lagreglering inte behöver inväntas för att på regional nivå redan nu lägga fram en positiv inställning för etablering i regionen och påbörja planering.

    Motionsskrivarna yrkar därför:
    att Region Örebro län, i enlighet med motionens intentioner, undersöker förutsättningarna för en framtida etablering av SMR-reaktor i Örebro län.

    Sammanfattning på svar på motionen:

    Örebro läns energi- och klimatprogram ska visa vägen i klimatfrågan och bidra till en hållbar utveckling. Energi- och klimatprogrammets vision är ”I Örebro län arbetar vi tillsammans för att minska klimatutsläppen och använda resurser på ett hållbart sätt. Vi har en effektiv energianvändning och den energi som används är förnybar”. Dagens lagstiftning tillåter kärnkraft endast på platser där det idag finns kärnkraft men Regeringen håller på att ta fram förslag på hur lagstiftningen ska ändras för att tillåta kärnkraft på fler platser. Det behövs dock mer än förändrad lagstiftning för att Regioner ska kunna avgöra om en SMR-etablering är av nytta för en region och några saker som behöver beskrivas är bland annat omvärldsrisker, påverkan på näringsliv och inspel från civilförsvarsområden.

  • Region Örebro län ansöker om 50 procent av projektets bokförda kostnader, dock högst 4 500 000 kronor för projekt Strategisk hantering av digitala tillgångar under perioden 2023-09-01 – 2025-08-31.

    För att möta företagens behov av tillgång till hälsodata behöver ett arbete göras inom Region Örebro län (RÖL) för att ta fram masterdataplan, informationsmodell, utredning av datalagringstyp, precision av informationsmängder och skapandet av processer för datauttag för företag och forskare.

  • Visual LIFT 2.0 syftar till att informera, hjälpa och stötta små och medelstora företag i ett flertal branscher inom Östra Mellansverige (ÖMS) genom att använda avancerad visualisering och tillämpad AI för att stärka sin konkurrenskraft och skapa tillväxt. Avancerad visualisering är ett hjälpmedel och en språngbräda mot ökad digitalisering. Avsikten med detta projekt är att använda alla de goda exempel och den arbetsprocess med noder över ÖMS som tagits fram under det pågående projektet Visual LIFT. Det nya projektet kommer att utvidga målgruppen till att gå bredare över små och medelstora företag (SMF) inom ÖMS men med anpassning till de branscher och specialistområden som respektive nod har. Projektet utökas över ett större geografiskt område genom att samverka med en nod i Växjö och Kalmar och så småningom flera noder inom Småland och Öarna.

  • Om en hållbar, konkurrenskraftig livsmedelsdelskedja ska kunna möta dagens och framtidens utmaningar behövs ökad innovationskraft, kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Etableringen av en samverkansplattform kopplat till Örebro universitets profilområde Mat och Hälsa ska bidra till att skapa goda förutsättningar för att kunskap och kompetens kan nyttiggöras av små och medelstora företag (SMF) och andra aktörer inom livsmedelssektorn och besöksnäringen. Det handlar initialt om att skapa en front office, hållbara strukturer och former för kunskapsutbyte, samverkan och innovation inom mat och hälsa. Projektet bidrar även till utformning av case som kräver innovativa lösningar samt arbeta för att säkra plattformens långsiktighet.

  • Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen utgörs av byggnadernas energianvändning, val av byggmaterial och byggnaders samverkan med lokala energisystem. Det medför behov av bred kunskap som spänner över många områden och olika yrkeskategorier. Teknikutvecklingen går fort, inte minst kopplat till digitalisering och energigemenskap för att dela energi mellan byggnader.

    För att uppnå Sveriges klimatmål och bidra till uppfyllande av hållbarhetsmål för Agenda 2030 krävs bredare kunskap och utökat erfarenhetsutbyte. Inom Östra Mellansverige finns en rad nätverk inom fastighetsbranschen, som utgör samverkansarenor för erfarenhetsutbyte och ökad kunskap. Med kunskapshöjande aktiviteter och goda exempel kan fler fastighetsägare tillsammans göra mer.
    Projektets mål är att bidra till en mer energieffektiv, klimatsmart och innovativ bygg- och fastighetsbransch i Östra Mellansverige.

  • Sverige har under de senaste 40 åren haft en situation där elbehov och effektuttag legat mer eller mindre konstant på samma nivå. Den ökande elektrifieringen tillsammans med den energiomställning som sker medför en stor belastning på elsystemet.

    Elnätskapacitet utgör idag en begränsande faktor för tillväxt och bostadsbyggande. En utvecklad samverkan för tidig dialog mellan nätägare och lokala och regionala näringslivsutvecklings- och samhällsplaneringsfunktioner är viktigt för att lägga grunden för en strategisk nätutveckling i hela Östra Mellansverige.

    Elsmarta Östra Mellansverige bygger vidare på tidigare projektet Elkapacitet och effektanvändande. En stor del av projektets första del har handlat om att samtala med andra aktörer, både offentliga och privata. Genom arbetet inom tidigare projekt har utmaningarna kring elnätskapacitet och elförsörjning problematiserats och målgruppens behov synliggjorts. Innehållet i Elsmarta Östra Mellansverige har tagits fram med syfte att möta dessa behov. Erfarenheter och resultat från tidigare utförda projekt kommer att ligga till grund för de arbetsmetoder och processer som kommer tas fram i projektet.

    Projektet kommer att bidra till att hantera befintliga utmaningar genom att bidra till:
    - Utveckling av en samordnad och effektiv planering för utbyggnad av elnätsinfrastruktur
    - Utvecklad planering för en ökad produktion av fossilfri energi
    - Ökad kunskap om åtgärder som bidrar till en ökad användarflexibilitet och en effektivare energianvändning.

  • Med målet att främja energieffektivitet i små- och medelstora företag erbjuder projektet rådgivningsinsatser som syftar till att röja och identifierade hinder för att sätta igång energieffektiviseringsinsatser i företag. Projektet arbetar på flera nivåer kring det som ses som främsta hindren för företag att initiera arbete med energieffektivisering, bristande energikompetens och bristande affärsnytta. Företagare är ofta entreprenörer och därmed varken ekonomer eller specialister på energifrågor och deltagande företag ges genom samverkansparternas rådgivningsinsatser till enskilda företag både ökad kunskap, beslutsunderlag, handlingskraft och incitament för energieffektivisering kopplat till affärsnytta och samtidigt se över företagets hela hållbarhetsarbete. Företag erbjuds också kunskapshöjande seminarier och webbinarier. Projektets parter, Energikontoren och Almi bidrar genom sin samverkan med varandra och andra aktörer också till kapacitetsstärkande utveckling i främjarsystemet.

    Projektet bygger vidare på det pågående projektet Hållbar omställning i ÖMS. Inom Hållbar omställning har företag efterfrågat ett ökat stöd för hantering av energieffektivisering och energioptimering genom att se till sina ökade energikostnader. Det har resulterat i rapporter och underlag som stärker projektets inriktning och inkluderar målgruppen och målgruppens behov. Företagen har i löpande dialoger med Almi och Energikontoren inkommit med behovsbilder och önskemål som speglar projektansökans föreslagna och mer fördjupade innehåll utifrån det gemensamma arbetet och lärandet som utvecklats i Hållbar omställning i ÖMS.

  • Projektet ska stärka företag i att implementera olika typer av cirkulära lösningar som innebära att de blir mer hållbara, mer lönsamma och mer resilienta mot omvärldsförändringar. Utmaningarna finns inom klimatförändringarna, men också de geopolitiska strömmar som innebär olika typer av osäkerheter för företag, inte minst vad gäller leveranser av komponenter och insatsmaterial. Målgruppen är primärt företag som har en verksamhet som genererar restströmmar, eller där andra företags restströmmar skulle kunna utgöra en insatsvara i den egna verksamheten. Målgruppen är också företag som vill byta ut en idag ohållbar komponent mot en hållbar dito, exempelvis med bas i bioråvara. Arbetssättet kommer bland annat att bestå av olika typer av kunskapshöjande insatser samt nätverksfrämjande aktiviteter. Den förändring som detta ska bidra till är att företagen genomför omställningsarbete i sina verksamheter, med utgångspunkt från den kunskap och de verktyg som projektet genererar.

  • Samarbetet Botniska korridoren (BK) är ett gemensamt infrastrukturarbete mellan de sju regionerna Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland-Härjedalen, Dalarna, Gävleborg och Örebro. Samverkan Botniska korridoren har funnits i många år och verkar primärt för en utveckling och utbyggnad av transportinfrastrukturen, med tyngdpunkt mot järnvägen. Under perioden 2015-2022 har Region Örebro län varit en aktiv part i samarbetet Botniska korridoren. Nu vill berörda parter fatta beslut om att fortsätta samarbetet i projektform i ytterligare fyra år, under perioden 2023-2026.

    Syftet är att påskynda utbyggnaden av grön, hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur i norra och mellersta Sverige, med tyngdpunkt på järnväg. Målet är att säkerställa att tidigare fattade beslut (i linje med gemensamma prioriteringar) kvarstår och genomförs på nationell och europeisk nivå samt att nya nödvändiga beslut fattas för att upprustning, utveckling och utbyggnaden matchar den gröna och industriella utveckling som norra och mellersta Sverige är pionjärer inom och leder.

    Mer konkret ska BK bland annat:
    - ta fram flera kunskapsunderlag som förklarar vikten av och kan bidra till påskyndandet av BK:s utbyggnad som del av stomnätet men också det kompletterande nätet samt noder mm.
    - återkommande arrangera och delta på möten med viktiga makthavare och beslutsfattare i riksdagen, regeringen, Trafikverket och EU.
    - arrangera egna och delta i andras större events och seminarier där vikten av BK:s arbete och prioriteringar lyfts fram och får spridning.

  • § 44

    Information Fellingsbro folkhögskola

  • Ärendet avser redovisning av Fellingsbro folkhögskolas verksamhetsberättelse med bokslut för 2022. Fellingsbro folkhögskola har med utgångspunkt från Folkbildningsrådets direktiv och uppdraget från Region Örebro län genomfört 2022 års verksamhet. Verksamhetsberättelsen beskriver hur Fellingsbro folkhögskola har arbetat för att uppnå syften, mål och uppdrag.

  • Fellingsbro folkhögskola har med utgångspunkt från Folkbildningsrådets direktiv och uppdraget från Region Örebro län utformat verksamhetsplanen med budget för 2023. 

    Statens syfte med folkhögskolorna är att stödja verksamhet som bidrar till att:
    - Stärka och utveckla demokratin
    - Göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
    - Utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället
    - Bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

    Region Örebro läns uppdrag till Fellingsbro folkhögskola 2023: Fellingsbro folkhögskola ger alla kursdeltagare möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. För att arbeta i statens syfte och Region Örebro läns uppdrag arbetar Fellingsbro folkhögskola utifrån dessa övergripande mål.

  • Ärendet avser redovisning av Kävesta folkhögskolas verksamhetsberättelse med bokslut för 2022.

    Kävesta folkhögskola har med utgångspunkt från Folkbildningsrådets direktiv och uppdraget från Region Örebro län genomfört 2022 års verksamhet.
    Verksamhetsberättelsen beskriver hur Kävesta folkhögskola har arbetat för att uppnå syften, mål och uppdrag.

  • Kävesta folkhögskola har med utgångspunkt från Folkbildningsrådets direktiv och uppdraget från Region Örebro län utformat verksamhetsplanen med budget för 2023.

    Plan för Kävesta folkhögskola samt budget för 2023.

    Verksamhetsmål enligt Statens syfte med folkhögskolorna är att stödja verksamhet som bidrar till att:
    - Stärka och utveckla demokratin
    - Göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
    - Utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället
    - Bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

    Region Örebro läns uppdrag till Kävesta folkhögskola 2023:

    Kävesta folkhögskola ger alla kursdeltagare möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. För att arbeta i statens syfte och Region Örebro läns uppdrag arbetar Kävesta folkhögskola utifrån dessa övergripande mål.

  • Anmälningsärenden:

    1. Beslut av områdeschef näringslivsutveckling enligt punkt 3.3 i nämndens delegationsordning – Företagsstöd för perioden 2023-02-17 – 2023-06-07 diarienummer 23RS2470 med flera.

    2. Beslut av ordföranden om inställt nämndsammanträde

    3. Beslut om att avsätta Förvaltningens utvecklingsmedel för finansiering av TABB 2.0

    4. 23RS3823, Medfinansiering av Exportlyftet RES Västmanland och Örebro län 2023-2026

    Meddelandeärenden:

    1. Protokoll Specifikt samverkansråd för skola, utbildning och kompetensförsörjning 2023-04-14

    2. Rapport från Politikerforum 26 maj 2023

    3. Protokoll Specifikt samverkansråd för skola, utbildning och kompetensförsörjning 2023-05-24

  • § 50

    Redovisning av projektet TABB, Tillsammans för alla barns bästa

  • § 51

    Ekonomisk prognos

  • § 52

    Verksamhetsplan 2024

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.