Möte 2024-10-15

Det finns nu ett förslag till regionstyrelsens arbetsutskotts sammanträdesdatum för år 2025.

Löneöversyn är integrerad i Region Örebro läns verksamhetsplanerings- och budgetprocess. Ramarna för löneöversyn utgörs av ekonomiska förutsättningar, verksamhets- och kompetensförsörjningsbehov, omvärldsanalyser samt lönekartläggning. Centrala Huvudöverenskommelser med löneavtal ska följas.

Den 31 mars löpte Vårdförbundets Huvudöverenskommelse med löneavtal ut. Inget nytt avtal kunde tecknas i samband med att tidigare avtal löpte ut och 25 april trädde konfliktåtgärder, i form av mer- och övertidsblockad samt nyanställningsblockad, i kraft. Den 28 juni avbröts konflikten och centrala parter tecknade ny Huvudöverenskommelse med löneavtal med utgångspunkt i märket om 3,3 procent.

I löneavtalet finns bestämmelse om garanterat utfall om 3,05 procent. 0,25 procent har använts för att finansiera nya bestämmelser om viss arbetstidsförkortning i samband med nattarbete. Regionens kollektivavtal om arbetstidsförkortning har en konstruktion och villkor som gör att förändringarna inte har någon påverkan på arbetstiderna vid nattarbete.

Märket 2024 är 3,3 procent och löneöversyn med övriga fackliga organisationer har genomförts med utrymme om 3,3 procent.

Utjämningskommittén, tillsatt av den svenska regeringen den 28 april 2022, har genomfört en omfattande översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning och LSS-utjämningen. Denna översyn syftar till att garantera jämförbara ekonomiska villkor för välfärdstjänster över hela Sverige, oavsett lokala skillnader i skatteintäkter och demografiska förhållanden. Utjämningskommitténs förslag innebär betydande uppdateringar och förändringar i syfte att öka precisionen och rättvisan i systemet. Förändringar föreslås träda i kraft från och med 1 januari 2026.

Delsystemen för inkomstutjämning och kostnadsutjämning hanterar och omfördelar de största summorna. Inkomstutjämningen syftar till att kompensera för skillnader i skattekraft. Det är också via inkomstutjämningen som den största delen av statens finansiering av kommunsektorn sker.

Grunden för kostnadsutjämningen är att de offentliga tjänsterna kostar olika mycket att tillhandahålla beroende av strukturella omständigheter bortom enskilda kommuners och regioners kontroll. När det gäller regionerna kan det till exempel handla om höga kostnader för hälso- och sjukvård på grund av en hög andel äldre invånare. Det kan också handla om höga kostnader för kollektivtrafik till följd av att många invånare finns samlade på en liten yta. Genom att kompensera för den här typen av opåverkbara strukturella förhållanden bidrar kostnadsutjämningen till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att tillhandahålla välfärd i alla delar av landet.

Utöver översyn av utjämningssystemet har utjämningskommittén haft i uppdrag att utvärdera de riktade statsbidragen samt föreslå åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner.

Regionstyrelsen i Region Örebro län föreslås lämna följande yttrande:

Regionen instämmer i uppfattningen att kommuner och regioner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att leverera välfärdstjänster, över hela landet, trots skillnader i skattekraft samt olika demografiska förutsättningar. Ett väl fungerande utjämningssystem är en förutsättning för det.

Utjämningskommitténs arbete är omfattande och kommittén föreslår uppdateringar och förändringar i systemet för att förbättra träffsäkerhet och rättvisa i inkomst- och kostnadsutjämningen. Regionen är positiv till den omfattande utvärdering som skett och finner att det, till följd av systemets komplexitet, är svårt att hävda att någon faktor i förslaget ska adderas, tas bort eller ändras med effekt att öka träffsäkerheten och rättvisan i modellen. Regionen är vidare positiv till att uppdateringar i systemet föreslås.

Regionstyrelsen noterar dock att föreslagna justeringar och dess effekter inte får full ekonomiskt genomslag. Till exempel dämpas den ekonomiska omfördelningen av föreslagna förändringar inom inkomstutjämningssystemet kraftigt, genom att staten endast finansierar effekter av förändringar som ryms inom statens budgetanslag. Den överskjutande delen som uppstår till följd av föreslagna justeringar regleras i stället med en regleringsavgift som fördelas mellan regionerna. Avgiften fastställs med ett enhetligt belopp per invånare, det vill säga en annan fördelningsgrund än de olika förutsättningar som inkomstutjämningssystemet skall utjämna för. En begränsning av de ekonomiska effekternas genomslag finns även inom kostnadsutjämnings-systemet, där effekternas omfattning begränsas till 750 kronor per invånare. Regioner som utifrån förslagen får negativa ekonomiska effekter som överstiger 750 kronor per invånare erhåller ett fast införandebidrag som motsvarar den överskjutande differensen. Det fasta införandebidraget finansieras av övriga regioner med en fast införandeavgift.

Avseende frågan om riktade statsbidrag har regionstyrelsen grunduppfattningen att regionsektorn som helhet tjänar på stabila planerings- och finansieringsförutsättningar. En större andel av statsbidragssummas borde därför vara generella statsbidrag eller sektorsbidrag. Regionstyrelsen står därför bakom huvudprincipen att statsbidrag ska vara generella.

Regionen står i huvudsak bakom utjämningskommitténs förslag avseende kriterier för riktade statsbidrag. Det skulle vara en förbättring om de riktade statsbidrag hade ett bredare användningsområde än idag, då behoven kan variera mellan regionerna. Det är positivt om de riktade statsbidragen är tidsbestämda och har en tydlig plan för avveckling eller infasning i det generella statsbidraget redan när de införs. Vidare bör statsbidragen utformas så att den administration de skapar i användarledet kan minimeras. Det kan till exempel åstadkommas genom att kommuner och regioner får en samordnande motpart/myndighet som administrerar och betalar ut bidraget, att riktade statsbidrag inte ska behöva rekvireras i de fall andelen bidrag per region är specificerat i beslutet, samt att delredovisningar inte ska begäras. Regionen anser i enlighet med utjämningskommittén att riktade statsbidrag ska vara av en tillräcklig storlek för att kunna finansiera insatser av betydelse.

Regionen står bakom utjämningskommittén slutsats om att ett kontinuerligt arbete för att bedriva den kommunala verksamheten effektivt kan motverka höga och ökande skattesatser. Effektiviseringsarbete med ständiga förbättringar är något som måste pågå kontinuerligt. Mot bakgrund av det är regionen positiv till förslaget att Rådet för främjande av kommunala analyser får ökade resurser för att bidra med möjligheter till jämförelser och analyser av effektivitet.

Region Örebro län har sedan 2014 ett vårdvalssystem för psykoterapi benämnt förfrågningsunderlag Psykoterapi inom LOV (lag om valfrihetssystem) Örebro län.

En revidering har gjorts av aktuellt förfrågningsunderlag med bilagor gällande uppdraget.

Föreslagna förändringar i förfrågningsunderlaget redovisas i ärendet.
De förändringar som förslås i förfrågningsunderlaget gäller:

1.4 Upplysningar
Ändrade kontaktuppgifter. Faxnummer tas bort.

2.2 Uppdrag
Texten kompletteras då terapin kan ske via ett fysiskt möte eller ett digitalt videomöte.


3.17 katastrofmedicinsk beredskap och planering
Leverantören ansvarar för att följa Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd inom området samt att följa Region Örebro läns regionala katastrofmedicinska plan och den regionala epidemi/pandemi-beredskapsplanen vid egen katastrofmedicinsk planering i samverkan med Region Örebro läns beredskapsorganisation.

Leverantören är skyldig att vid katastrof-, kris- och epidemiläge samt vid höjd beredskap följa Region Örebro län direktiv. Leverantören är också skyldig om Region Örebro län så önskar att delta i Region Örebro läns organiserade utbildnings-, tränings- och övningsverksamhet i samverkan med andra leverantörer, akutsjukhus och kommuner i sådan omfattning att Leverantören har förmåga att bedriva fortsatt verksamhet i kritiska lägen samt medverka i eller noga följa ledningsorganisationen.

7.2.1 Besöksersättning
Ersättningsnivåerna har indexjusterats med 0,8 procent och höjts till 1.078 kronor för ett 45 minuters fysiskt besök/digitalt återbesök samt 1.617 kronor för ett förlängt (90 minuter) fysiskt och digitalt återbesök.

8.1 Rapportering
Mindre textjustering. Leverantören ska registrera patientavgifter i Region Örebro läns system för e-frikort.

9.12.1 Rapportering
Mindre textjustering. Redovisning av utförd behandling sker genom elektronisk registrering i Region Örebro läns system för utbetalning.

9.14.15 Information och marknadsföring
Uppdaterad bilaga 2 om Informations och marknadsföring.

9.14.18 Signering
Rubriken ändras till Signering och texten justeras så att det är möjligt att använda antingen elektroniskt undertecknande eller pappersformat för egenhändigt undertecknande vid signering av avtalen.

Meddelanden:
Finansrapport september 2024, 24RS1555.
Innehavsrapport 240930, 24RS1555.
Compliancerapport Q2 2024, 24RS1555.