Möte 2022-02-10

Fråga kvar att besvara från 2022-01-21: 

1. Elin Jensen (SD) frågar om barns tillgång till sin journal via 1177. Barn från 13 år har tillgång till 1177 men kan inte se sin journal förrän den är 16 år. Som förälder har man inte tillgång till sitt barns 1177 när de fyller 13 år. Då blir det tre år där varken barnet eller föräldern har åtkomst till journalen. Varför är det så och vad görs för att åtgärda detta?

Anna Nordqvist (M) har lämnat in ett ledamotsinitiativ till nämnden gällande organisationsförändring inom barn- och ungdomsmedicin. Hon yrkar att nämnden ska besluta att organisationsförändringen gällande barn- och ungdomsmedicin inte fortskrider tills dess en grundlig utredning av befintliga länskliniker genomförts och utvärderats, att utredningen redovisar på vilket sätt länsklinikernas införande har förbättrat dessa verksamhetsområden ur ett kvalitets- arbetsmiljö- effektivitetsperspektiv samt att utredningen redovisar vilka konsekvenser införandet av länskliniker har medfört arbetsmiljö-, effektivitets- och kvalitets- men även kostnadsmässigt.

Det har inkommit ett medborgarförslag där förslagsställaren föreslår att Region Örebro län ska införa hälsosamtal för medborgare som fyller 50 år.

En av hälso- och sjukvårdens uppgifter är att förebygga ohälsa och sjukdom och med det arbeta utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt.

Det pågår en satsning i Hällefors- och Ljusnarsbergs kommun där vårdcentralerna erbjuder invånarna riktade hälsosamtal. Satsningen är en del av en större plan som finns för hela Region Örebro län där ett arbetssätt som innebär ett mer förebyggande och hälsoinriktat arbete kommer att integreras i hälso- och sjukvården för hela länet där hälsosamtalen

Region Örebro (Regionen) län har fått möjlighet att yttra sig över betänkandet Riksintressen i hälso- och sjukvården – stärkt statlig styrning för hållbar vårdinfrastruktur (SOU 2021:71). Utredningens förslag syftar till att stärka den statliga styrningen bland annat genom att definiera riksintressen på hälso- och sjukvårdsområdet. Vidare föreslås det inrättas en reglering för en interregional samverkan i utveckling av standarder på vårdbyggnadsområdet samt öka det statliga stödet till forskningen inom området vårdinfrastruktur.

Regionen framhåller i svaret att utredningen återger en problembild som är värd att beakta men att lösningen på problemet inte återfinns i utredningens förslag. I svaret betonas de risker som ett införande av riksintressen inom hälso- och sjukvårdsområdet kan resultera i och även hur förslaget inskränker i det kommunala självstyret. I svaret lyfter Regionen även vikten av att de standarder som ska vara styrande förhåller sig till aktuellt kunskapsläge, är på en övergripande nivå och tillåter lokala avsteg.

Regionen har inga invändningar mot förslaget om att staten stärker området vårdinfrastruktur genom ytterligare forskningsmedel samt övertar ansvaret för finansiering av Centrum för vårdens arkitektur. Däremot betonas att det även fortsättningsvis måste vara upp till varje region att finansiera forskning i önskad riktning.

Region Örebro län har genomfört upphandling av radioaktiva läkemedel för att ersätta befintligt avtal som löper ut.

Värdet av upphandlingen beräknas till 56 000 000 SEK.

Avtalstiden är två år med möjlighet till förlängning med ett plus ett år. Den delen som omfattar FDG har en avtalstid om ett år med förlängning med ytterligare tre år med ett år i taget då behovet av FDG utgår när cyklotronen är i full drift.

Anbud har utvärderats utifrån tilldelningsgrunden bästa förhållandet mellan pris och kvalitet.

Upphandlingen är uppdelad i fyra produktgrupper:
1. Teknetiumgenerator
2. Radioaktiva läkemedel
3. Inmärkningskit
4. F-18 Fluorodeoxyglukos (FDG)

Anbuden har utvärderats utifrån bästa förhållandet mellan pris och kvalitet.
Kraven i upphandlingen säkerställer att de radioaktiva läkemedlen som levereras uppfyller alla regulatoriska krav som ställs på både läkemedel och vad gäller strålskydd. Därutöver är kraven utformade för att de radioaktiva läkemedlen som kommer levereras överensstämmer med de behov som finns avseende aktiv substans, aktivitet och förpackningsstorlekar.

Kriterierna i upphandlingen har tagit sikte på leverantörernas förmåga att ge oss en bra service och effektiva rutiner för beställning samt att de radioaktiva läkemedlen är enkla att handha och har en effektiv beredningsprocess.

Omställningen till nära vård är en nationell reform av hälso- och sjukvårdssystemet som omfattar och påverkar flera aktörer och samverkansparter inom Region Örebro län och länets kommuner. En gemensam målbild är en förutsättning för att kunna ta ut en riktning i ett gemensamt omställningsarbete mellan samverkansparter. Målbildsarbetet har genomförts på uppdrag av samverkansgruppen för kommunchefer och regiondirektör.

Förslaget till målbild har tagits fram i ett gemensamt arbete mellan de politiska och tjänstemannaledningarna för Region Örebro län och kommunerna i Örebro län. Förslaget till målbild innehåller tre perspektiv - invånare, samverkan och medarbetare,

Efter målbildsarbetet har förslaget beretts i den politiska samverkansstrukturen. Regionala samverkansrådet ställer sig bakom förslaget.

Uppföljningen i hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsberättelse utgår från verksamhetsplanen för 2021, vilken i sin tur utgår från förutsättningar, mål, inriktningar och ambitioner som uttrycks i Region Örebro läns verksamhetsplan med budget samt nämndens egna specifika uppdrag.

I verksamhetsberättelsen redogörs bland annat för hur den pågående pandemin påverkat och präglat hälso- och sjukvården såväl som för olika utvecklingsprojekt och satsningar, exempelvis flytten till H-huset, den fortsatta utvecklingen av traumacentrum och bildandet av en enhet för klinisk genetik. Även utmaningarna med bemanning och dess konsekvenser beskrivs, liksom ökat söktryck i vården under den andra halvan av 2021.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ingående ekonomiska underskott har inför årsskiftet halverats jämfört med tidigare beräkningar, vilket i stor utsträckning beror på de statsbidrag som följt den påverkan på vården som covid-19 medfört. Den nya hälso- och sjukvårdsorganisationen trädde i kraft vid årsskiftet och under året fortsatte arbetet med omorganisationen.

I verksamhetsberättelsen redogörs även för de utmaningar hälso- och sjukvården står inför de kommande åren, vilka sammanfattningsvis handlar om covid-19, långa köer till vård, omställning till nära vård, tillgänglighet och digitalisering, bemanning och kompetensförsörjning, ekonomi och omorganisationen.

Anmälningsärenden:

1. Hälso- och sjukvårdsdirektören har fattat tilldelningsbeslut MT 2021-0116 för endoskopiutrustning till kärl-thoraxkliniken, 21RS5736.

2. Hälso- och sjukvårdsdirektören har fattat tilldelningsbeslut MT 2020-0125 för laserdissektionsmikroskop till kliniskt forskningscentrum, 20RS4032.

3. Ordföranden i hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat om MT 2022-0030 för initiering av upphandlingsuppdrag, upphandling av avancerad
datortomograf med fotonräknande detektor, 21R11776.

4. Hälso- och sjukvårdsdirektören har tecknat avtal MT 2022-0030 för avancerad datortomograf med fotonräknande detektor, 21RS11776.

Meddelandeärenden:

1. Arbetsmiljöverket har överlämnat beslut om föreläggande med vite, 21RS2440.

Områdeschef Mats G Karlsson och molekylärbiolog Gisela Helenius informerar. 

Ekonomichef Peter Hansson informerar. 

Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten.

Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas tillgänglig för den som vill ta del av del av den och den bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. Region Örebro läns patientsäkerhetsberättelse följer från och med i år strukturen för den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet.

År 2021 har varit ett utmanande år på många sätt för hälso- och sjukvården både regionalt och nationellt. Antalet identifierade och anmälda allvarliga vårdskador i regionen är på samma nivå som tidigare år. Sammanställningen av resultat från egenkontroller och patienters synpunkter visar på en vård med god kvalitet och resultat i paritet med tidigare år trots en mycket ansträngd vårdplatssituation, och en fortsatt hård belastning direkt och indirekt av pågående pandemi. Det finns ett mycket stort engagemang hos hälso- och sjukvårdens medarbetare för god och säker vård, och tack vare medarbetarnas engagemang, kunskap och kompetens levererar regionen en hälso- och sjukvård av hög kvalitet.

Grundläggande förutsättningar för säker vård är en engagerad ledning och tydlig styrning, en god säkerhetskultur, adekvat kunskap och kompetens och att inkludera patienten som medskapare i vården. Patientsäkerhet och medicinsk kvalitet utgör Region Örebro läns centrala områden för god och säker vård.

Under 2021 genomgick hälso- och sjukvårdsförvaltningen en omfattande omorganisation. Syftet med omorganisationen är att skapa en jämlik vård med god tillgänglighet, hög kvalitet och patientsäkerhet, med bättre förutsättningar för samverkan över verksamhetsgränser och med ökat fokus på medarbetarskap och bättre arbetsmiljö. Under pågående omorganisation och utifrån en samtidig pandemisituation har ansträngningen på sjukvården varit hög samtidigt som det funnits en otydlighet vad gäller samverkans- och arbetsrutiner för det strategiska patientsäkerhetsarbetet.
Arbetet med att förtydliga och förbättra rutiner och arbetssätt för det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet kommer att fortgå under 2022. Detta inkluderar upprättandet av en regional handlingsplan för ökad patientsäkerhet.

Områdeschef Tobias Kjellberg informerar. 

Jonas Claesson informerar om: 
- Aktuellt pandemiläge covid
- Pandemiplanering, vaccinationer
- Strategisk planering – nära vård, högspecialiserad vård, framtidens vårdinformationsstöd, faktabaserad styrning
- Organisationsöversyn, fortsättning områdesnivå

Planeringschef Gustav Ekbäck informerar.