Möte 2026-06-08

Anmäls att ett medborgarförslag har inkommit till Region Örebro län den 25 maj 2026 om att gå med i SMS livräddare.

Medborgarförslaget har överlämnats för beredning till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Robin Alho, från Örebro, har ansökt om att bli politisk lärling för Kristdemokraterna och önskar vara placerad i kollektivtrafiknämnden. Förslaget är att utse Robin till politisk lärling från och med den 3 augusti 2026 med Magnus Lagergren (KD) som handledare.

Handledarens uppgift är att vägleda lärlingen i det politiska arbetet och informera om Region Örebro läns organisation och verksamhet med mera. När det gäller det senare kan även kanslipersonal fungera som stöd.

Av lärlingen förväntas att denna deltar i det politiska arbetet i den utsträckning som överenskommits med handledaren, är med på sammanträden med det politiska organ som denne placerats i, samt i slutet av perioden avge en kortar rapport om hur tiden har varit.

Per april uppgår balanskravsresultatet till 114 miljoner kronor, jämfört med 266 miljoner kronor föregående år.

Nettokostnaden uppgår till 4,5 miljarder kronor, en ökning med 345 miljoner kronor (8,3 procent). Justerat för realisationsvinst vid fastighetsförsäljning 2025 uppgår ökningen till 5,4 procent.

Det prognostiserade balanskravsresultatet har justerats ned från 700 till 600 miljoner kronor, att jämföra med 744 miljoner kronor föregående år. Justeringen förklaras av en uppdaterad skatteunderlagsprognos, med lägre skatteintäkter främst hänförliga till reviderade beräkningar för 2025.

Det positiva balanskravsresultatet planeras användas för att återställa kvarvarande underskott från 2023. Underskottet uppgick då till –909 miljoner kronor, varav 165 miljoner kronor återstår att återställa efter 2025.

I enlighet med Region Örebro läns finanspolicy samt riktlinje för finansförvaltningen föreslås att från och med 2026-07-01 bemyndiga ekonomidirektör Helena Ljunggren, finanschef Caroline Klefbom och redovisningschef Maja Ekholm, två i förening, att teckna finansiella avtal och genomföra finansiella affärstransaktioner för Region Örebro län.

Regionfullmäktige fastställer årligen, i samband med verksamhetsplan med budget, limit för nyupplåning och total ram för upplåning. Vidare beslutar regionstyrelsen om upplåning inom av regionfullmäktige beslutade ramar. Inom regionfullmäktiges beslutade ramar om nyupplåning föreslås, att från och med 2026-07-01 delegera rätten att, två i förening, fatta beslut om att genomföra upplåning för Region Örebro, till finanschef Caroline Klefbom, ekonomidirektör Helena Ljunggren och redovisningschef Maja Ekholm.

För befintliga lån, föreslås att från och med 2026-07-01 delegera rätten att, två i förening, fatta beslut om att refinansiera och konvertera dessa, till finanschef Caroline Klefbom, ekonomidirektör Helena Ljunggren samt redovisningschef Maja Ekholm.

Inom ramen för finanssamarbetet med Region Sörmland och Region Västmanland, samt det samverkansavtal som finns avseende finansiell verksamhet med nämnda regioner, föreslås att under perioden 2026-04-01 till 2027-03-31, även delegera rätten till Jonas Ahlsén finanschef Region Sörmland samt Benny Ferdinandsson finanschef Region Västmanland, två i förening, att teckna finansiella avtal, genomföra finansiella affärstransaktioner, fatta beslut om att genomföra upplåning och att refinansiera och konvertera befintliga lån.

Region Örebro län har avsatt 50 miljoner kronor i en reserv för robusthetshöjande åtgärder, som disponeras av regionstyrelsen. Reserven finns inarbetad i regionfullmäktiges budget 2026 med plan 2027-2028.

Från 1 januari 2026 gäller nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagstiftningen som ställer krav på regioner att vid kris och krig minst kunna upprätthålla vård nödvändig för liv och hälsa. För att klara denna lägstanivå krävs teknisk och logistisk robusthet, såsom tillgång till el, medicinska gaser, fungerande lokaler och utrustning.

Region Örebro läns verksamhet är starkt digitaliserad och hanterar stora mängder känsliga personuppgifter, vilket innebär hög risk och stora konsekvenser vid cyberangrepp. I samband med att NIS2-direktivet infördes som svensk cybersäkerhetslag i december 2025 klassas regioner som väsentliga verksamheter, vilket medför betydligt skärpta krav på cybersäkerhet. Detta omfattar bland annat systematiskt säkerhetsarbete, fungerande kritiska IT-system vid kris, tydligt ledningsansvar, snabb incidentrapportering, leverantörskrav samt samordning med kris- och robusthetsarbete.

Regionfullmäktige har tidigare beslutat om flera investeringar för ökad fysisk robusthet, såsom reservvatten och reservkraft. Ytterligare projekt är under färdigställande, vilket leder till ökade driftkostnader som successivt ökar fram till 38 miljoner kronor år 2028.

Parallellt genomförs åtgärder för att stärka IT- och cybersäkerheten, bland annat förbättrad IT-beredskap, ökad analysförmåga, stärkt fysisk IT-infrastruktur, säkrare styrsystem och skydd för medicinteknisk utrustning. Dessa åtgärder medför ökade driftkostnader på 5,5 miljoner kronor 2026 och 6 miljoner kronor årligen från 2027.

Finansieringen föreslås ske genom uttag ur robusthetsreserven med 9,7 miljoner kronor 2026, 21,5 miljoner kronor 2027 och 44,0 miljoner kronor 2028. Medlen fördelas mellan servicenämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden, där den största andelen går till hälso- och sjukvårdensnämnden.

Efter att Region Örebro läns förvaltnings AB överlåtit 112 375 aktier till Region Örebro län äger Region Örebro län och Örebro Rådhus AB 112 375 aktier vardera i Örebro Läns Flygplats AB (ÖLF), medan Kumla och Karlskoga kommuner äger 12 625 aktier vardera. Karlskoga kommun önskar sälja sina aktier. Det föreslås att Örebro Rådhus AB, Region Örebro län och Kumla kommun förvärvar cirka en tredjedel vardera av Karlskoga kommuns aktier. Förslag på ny bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal har tagits fram med anledning av den tänkta ägarförändringen.

ÖLF:s nuvarande lokaler i terminalbyggnaden som angränsar till landningsbana med tillhörande infrastruktur är i behov av ombyggnad. Nuvarande lokaler är inte anpassade för dagens verksamhet och de tekniska systemen är föråldrade och underdimensionerade. Utformning av ytor för gränskontroll, tull och säkerhetskontroll uppfyller inte heller myndigheternas krav eller behov.

Örebroporten Fastigheter AB (Örebroporten) har som fastighetsägare tillsammans med ÖLF utarbetat ett förslag på lokalanpassning. Parterna har även enats om villkoren för ett nytt hyresavtal.

Efter genomförd investering beräknas hyreskostnaderna för ÖLF öka med 20 miljoner kronor. Det innebär att ägarbidraget för Region Örebro län som mest kan öka med 9 miljoner kronor. Givet nuvarande nivå på statsbidrag till regionala flygplatser samt modell för fördelning av bidraget kommer stora delar av hyresökningen finansieras av statsbidraget.

Kommunalförbundet Skandionkliniken har tagit fram en årsredovisning för 2025 för behandling av samtliga medlemsregioner, däribland Region Örebro län.

Kommunalförbundet Skandionkliniken behandlar tumörer med protonstrålning vid Skandionkliniken i Uppsala. I samma fastighet finns även Hotel von Kraemer som erbjuder patienter och anhöriga boende i samband med behandlingen. 263 svenska patienter startade sin behandling 2025, en minskning med 14 procent jämfört med 2024. Sex utländska patienter startade sin behandling under 2025, en minskning med åtta jämfört med 2024. Sju kliniska studier pågår. 54 av 214 (25 procent) patienter inkluderades i en vetenskaplig studie. KAS fortsätter tills vidare att driva Hotel von Kraemer i egen regi. Tvisterna med den tidigare entreprenören har avgjorts till Förbundets fördel. Antalet behandlingsfraktioner blev 6 465 (5 997 året innan).
Det ekonomiska resultatet för 2025 var totalt ett överskott på 18,2 miljoner kronor (året innan 1,9 miljoner kronor) vilket innebar en positiv budgetavvikelse på 13,3 miljoner kronor. Resultatet fördelade sig på Skandionkliniken 17,2 miljoner kronor och Hotel von Kraemer 1,0 miljoner kronor. Överskottet används för att återställa det egna kapitalet. Förbundets samlade förluster uppgick till -138 miljoner kronor åren 2016 till 2019. Enligt kommunallagen ska förluster återställas. Vid utgången av 2025 uppgick det resultat som ska återställas till -27,7 miljoner kronor. Direktionen har bedömt att det föreligger synnerliga skäl till att kravet på återställande inom tre år inte kan infrias. Planen är att återställa balansunderskottet senast 2029 genom successivt ökade patientvolymer och ekonomiska överskott.

Kommunalförbundet Skandionkliniken har tagit fram ett förslag till budgetram för 2027. Förslaget till budgetram ska behandlas av samtliga medlemsregioner, däribland Region Örebro län, inför att förbundsdirektionen sedan fattar beslut om budget i november.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut medel för nationellt införande av så kallade NAT-tester (Nucleid Acid Testing). Enligt en ny EU-förordning ska samtliga blodverksamheter i Sverige ha infört testerna i augusti 2027. Region Örebro län har beräknat kostnaderna för införandet till 9,1 miljoner kronor och har lämnat in en ansökan om statsbidrag motsvarande dessa kostnader. I det fall ansökan beviljas föreslås statsbidraget fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden.

Regeringen fortsätter satsningen på området förlossningsvård och kvinnors hälsa samt stärkt vård för sexuellt våld. Från 2026 har Socialstyrelsen ansvaret för samordning, stöd och fördelning av medel. För stärkt vård för barn och vuxna som har utsatts för sexuellt våld erhåller Region Örebro län 5,5 miljoner kronor. Villkoret för att erhålla statsbidrag är att lämna in en plan för arbetet samt delta i dialog med Socialstyrelsen. Region Örebro län har upprättat en plan som syftar till att tydliggöra och samordna vårdkedjor, stärka upptäckt av utsatthet samt att säkerställa att alla målgrupper får tillgång till likvärdig och personcentrerad vård. Den ska också minska variationer i det akuta omhändertagandet mellan länsdelar, stärka långsiktigt stöd efter den akuta fasen och öka kunskapen om hur vården upplevs av patienter. Staben hållbar utveckling vid Regionkansliet ska ha en koordinerande roll i arbetet med genomförandet av planen.

Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att fördela ett statsbidrag i syfte att inrätta fler och vidareutveckla befintliga familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamhet i kommuner och regioner med områden där utanförskapet är särskilt stort. Statsbidraget ska betalas ut under fem år och uppgår för 2026 till 1,5 miljoner kronor för Region Örebro län. I Region Örebro län bedrivs arbete med utveckling av familjecentraler i länet av förvaltning Regional utveckling, område Välfärd och folkhälsa, varför statsbidraget föreslås fördelas dit.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut statsbidrag till regioner och kommuner för kompetensförsörjning i hälso- och sjukvård för 2026. Region Örebro läns andel av bidraget är 22,5 miljoner kronor. Villkoret för att erhålla statsbidrag är att delta i en dialog med Socialstyrelsen i grupper organiserade med representanter från både regioner och kommuner, tillhörande samma sjukvårdsregion. Statsbidraget föreslås fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden med 5,8 miljoner kronor för kompetensförsörjning i cancervården. För kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården föreslås en fördelning om 16.326.000 kronor till hälso- och sjukvårdsnämnden respektive 374.000 kronor till regionstyrelsen hälsovalsenheten för vidareförmedling till länets samtliga vårdcentraler. Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att lämna en rapport över hur statsbidraget till regionstyrelsen som har arbetsgivaransvaret i Region Örebro län.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att efter ansökan fördela medel till regioner för projekt som avser att initiera, utveckla eller sprida arbete med den multimodala FINGER-modellen. Region Örebro län har lämnat in ansökan om utbildning och fyra olika pilotprojekt kring FINGER-modellen. Ansökan omfattar 1,9 miljoner kronor. Det statsbidrag som beviljas föreslås fördelas till Regional utveckling, område Välfärd och folkhälsa, för genomförande av beviljade aktiviteter.

Regeringen fortsätter satsningen på området förlossningsvård och kvinnors hälsa samt stärkt vård för sexuellt våld. Från 2026 har Socialstyrelsen ansvaret för samordning, stöd och fördelning av medel. För förlossningsvård och kvinnors hälsa erhåller Region Örebro län 27,8 miljoner kronor. Villkoret för att erhålla statsbidrag är att lämna in en plan för arbetet samt delta i dialog med Socialstyrelsen. En fördelning av statsbidraget föreslås därför med 25,8 miljoner kronor till hälso- och sjukvårdsnämnden och 2 miljoner kronor till Regionkansliet, hälsovalsenheten för att matcha de aktiviteter som angivits i planen.

Region Örebro län har avsatt 100 miljoner kronor i en omställningsreserv för att möta kommande demografiska utmaningar. Region Örebro län har ansvar för särskilda tandvårdsstöd som är riktade till vuxna med särskilda behov. Patienterna kan fritt välja vårdgivare. Tandvårdsstöden innebär viss tandvård till samma avgift som besöksavgiften inom den öppna hälso- och sjukvården. Demografiska förändringar med en ökande andel äldre innebär att fler kommer att omfattas av de regionala tandvårdsstöden, vilket även ökar behovet av uppsökande verksamhet. Kostnadsökningen för regionstyrelsens tandvårdsenhet som har budgetansvar för ersättningarna bedöms vara 6 miljoner kronor på helår.

Region Örebro län har avsatt 100 miljoner kronor i budget 2026 i en omställningsreserv för att möta kommande demografiska utmaningar. Inom hälsoval Örebro län ersätts alla vårdcentraler enligt samma modell för de personer som är listade vid respektive vårdcentral. Modellen ger olika vikt och därmed ersättning för olika åldersgrupper och ger högst ersättning till de äldre listade 65-79 år respektive 80-- år. Givet nuvarande åldersviktning och ersättning kommer den totala listningsersättningen till vårdcentralerna att öka nästa år, 2027, med 15,5 miljoner kronor. Regionstyrelsens hälsovalsenhet betalar ut ersättningen till vårdcentralerna varför en ökning av hälsovalsenhetens budgetram för 2027 föreslås för att möta kostnadsökningen. Ramökningen finansieras genom att ianspråkta medel ur omställningsreserven för demografiska utmaningar.

Regionstyrelsen upptar till behandling förslag till verksamhetsplan med budget 2027 och planering 2028–2029. Regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget är Region Örebro läns övergripande styrdokument. Det syftar till att utveckla Region Örebro läns verksamheter för att tillgodose invånarnas och samhällets behov på bästa sätt. I verksamhetsplanen anges mål, inriktningar och ambitioner samt hur verksamheter och investeringar ska finansieras.

Grundförutsättningen för ekonomistyrningen i Region Örebro län är att nämnderna har en ekonomi i balans för samtliga år. En tidig prognos för Region Örebro län för år 2026 visar på ett positivt balanskravsresultat på
600 miljoner kronor, vilket är strax under budget. Osäkerhet rörande svensk ekonomi och tillväxt till följd av geopolitisk oro har haft en negativ effekt på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) bedömningar av utvecklingen av skatteintäkterna. Prognosen från SKR i april 2026 innebar en nedrevidering jämfört med budgeterade skatteintäkter med 173 miljoner kronor.

Beslutet att fastställa verksamhetsplan med budget 2027 innebär bland annat följande för år 2027, att:

• Skattesatsen för Region Örebro län är 12,05 kronor.
• Budgeterat årets resultat uppgår till 379 miljoner kronor.
• Budgeterat balanskravsresultat uppgår till 100 miljoner kronor.
• Respektive nämnd har ett ansvar att bedriva verksamhet inom ekonomisk ram utifrån driftbudgeten. Det innebär att nämnder som prognostiserar negativa avvikelser i ekonomin för 2026 eller under 2027, utifrån verksamhetsplanens ekonomiska förutsättningar, ska fortsätta arbetet med åtgärder enligt tidigare beslutade handlingsplaner eller fatta nya beslut om åtgärder för att nå balans.
• Respektive nämnd får i uppdrag att genomföra avgiftshöjningar som det framgår i detta dokument.
• Regionstyrelsen har i uppdrag att fördela anslag motsvarande ökningen av statsbidraget för förmånsläkemedel till berörd nämnd när beloppet är känt.
• Regionstyrelsen delegeras ansvaret att, när villkor och andra förutsättningar för ett nytt eller justerat statsbidrag är känt, tilldela berörd nämnd ekonomiskt ansvar för statsbidraget eller utökad ram.
• Regionstyrelsen disponerar en planeringsreserv på 60 miljoner kronor.
• Ramar för nämndernas investeringar uppgår till 832 miljoner kronor.
• Investeringar i finansiell leasing budgeteras till 60 miljoner kronor.
• Upplåningsramen, inklusive lån för externt uthyrda investeringar, uppgår
till 3 687 miljoner kronor.
• Checkräkningskrediten uppgår till 1 miljard kronor.
• Nya placeringar i Region Örebro läns pensionsmedelsportfölj uppgår till
38 miljoner kronor.
• Kreditlimiter och borgensavgifter för ägda bolag fastställs som det framgår i detta dokument.
• Målsättningar med styrtal fastställs som det framgår i detta dokument.
• Uppdrag till regionstyrelsen och nämnderna fastställs som det framgår i detta dokument.
• Riktlinjen för god ekonomisk hushållning, resultatreserv och ekonomisk styrning fastställs som det framgår i detta dokument.

Regionfullmäktige har att fastställa reglementen för bland annat styrelse och nämnder. I Region Örebro län sker detta genom beslut om dokumentet ”Bestämmelser för politiska organ i Region Örebro län”. Fullmäktige beslutade i juni 2022 om den nuvarande versionen av bestämmelserna. Revidering sker efter arbete i regionstyrelsens planerings- och organisationskommitté, där alla partier i fullmäktige har möjlighet att delta. Mot bakgrund av arbetet i kommittén finns nu förslag på revidering. Förslaget innebär att en struktur med facknämnder bibehålls, men att vissa förändringar görs.

I syfte att ge goda förutsättningar för det politiska arbetet finns det sedan tidigare ett regelverk som fullmäktige har fastställt om fördelning av rådsuppdrag, fördelning av politiska sekreterare, partistöd samt utbildningsbidrag. I samband med arbetet i regionstyrelsens planerings- och organisationskommitté om den politiska organisationen för kommande mandatperiod, har även frågan om detta regelverk diskuterats. I förslaget till beslut utökas resurserna för politiska sekreterare.

Det föreliggande förslaget har tagits fram av regionfullmäktiges revisorer som har att göra en översyn av gällande arvodesreglemente inför den nya mandatperioden. Det nya förslaget ska gälla från den 1 januari 2027.

De förtroendevaldas arvoden baseras på riksdagsledamotsarvodet. Det så kallade referensarvodet är 90 procent av gällande riksdagsledamotsarvode och ska vara utgångspunkt för beräkning av alla arvoden till förtroendevalda inom Region Örebro län.

Arvodena består av månadsarvode till regionråd, månadsarvode till övriga förtroendevalda, samt förrättningsarvode för hel eller halv dag.

I övrigt innehåller reglementet bestämmelser kring ersättning för förlorade pensions- och semesterförmåner samt ersättning för olika typer av kostnader.

Regionfullmäktiges presidium har i uppgift att bereda revisorernas arvode då de senare tar fram förslag till arvodesreglemente som gäller för övriga förtroendevalda.

Arvodet till de förtroendevalda inom Region Örebro län beräknas utifrån ett referensarvode som är 90 procent av gällande månadsarvode för riksdagens ledamöter. Enligt arvodesreglementet utgår arvode bland annat till förtroendevalda i form av månadsarvode till råd, månadsarvode till övriga förtroendevalda samt ett förrättningsarvode.

Till de förtroendevalda revisorerna föreslås att följande månadsarvode (andel av referensarvodet) utgår:

Ordförande: 15 %
1:e vice och 2:e vice ordförande: 10 %
Ledamöter: 5 %

För revisorerna gäller att månadsarvodet inkluderar ersättning för följande:

deltagande i sammanträden och gruppmöten i samband med dessa,
deltagande i ordförandeberedningar/presidier,
inläsning av handlingar,
protokollsjustering,

Revisorerna har rätt till förrättningsarvode för andra sammankomster som är direkt relaterade till revisorsuppdraget.

Regionens revisorer som avgår vid valperiodens slut ska fortsätta sitt arbete parallellt med de nyvalda revisorerna till och med att regionfullmäktige fattar beslut om årsredovisningen. Detta innebär att aktuellt arvode ska betalas ut till och med den månad som regionfullmäktige behandlar årsredovisningen.

Sedan 2014 har Region Örebro läns gällande, regelverk avseende omställnings- och pensionsbestämmelser med mera för förtroendevalda OPF - omställningsstöd och pension för förtroendevalda, tillämpats för förtroendevalda som tillträtt ett eller flera uppdrag för första gången efter valet 2014 eller senare.

OPF har uppdaterats vid två tillfällen och nuvarande benämning på regelverket är OPF-KR 25, vilket antogs av regionstyrelsen 2024-12-17, diarienummer 24RS11207.

Sveriges Kommuner och Regioners styrelse antog den 19 december 2025 förslag till nya bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KR) för att kunna tillämpas för förtroendevalda som tillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2026 eller senare. Det nya regelverket benämns OPF-KR 26 och ersätter samtliga tidigare regelverk OPF-KR 25, OPF-KL 18 och OPF-KL 14.

OPF-KR 26 är utformat med utgångspunkt att ett förtroendeuppdrag inom kommuner och regioner utgör en viktig del av den demokratiska strukturen och därför kräver särskilda villkor anpassade för uppdraget.

En bärande princip är att bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och har därmed i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, regioner och kommunalförbund.

Sammanfattning av huvudsakliga förändringar i OPF KR 26:

Omställningsstöd:
En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer.
Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid för ekonomisk ersättning.
Samordning med all inkomst sker första året. Detta har varit samordningsfritt första året i OPF-KR 25 men genom beslut (diarienummer 13OLL5838 och 18RS6919) har samordning skett första året med ett undantag av tre prisbasbelopp.

Pension:
Möjlighet att ta ut pensionen under 10 år (tidigare livsvarigt uttag).
Tidigaste uttagstidpunkt följer allmän pension minus 2 år, vilket innebär från 62 år (tidigare 64 år).
Pensionen betalas ut automatiskt om ingen ansökan inkommit vid gällande LAS ålder + 12 månader, (70 år).

Familjeskydd:
Endast ett familjeskydd kan betalas ut, även om den förtroendevalde haft flera uppdrag.

Hälsovalsenheten genomförde under 2020 en fördjupad uppföljning av vårdgivaren (Journalgranskning dnr 20RS11672). Utfallet av uppföljningen blev att regionstyrelsen beslutade att vårdgivaren skulle återbetala felaktigt utbetald ersättning om 185 000 kronor. Vidare beslutades att vårdgivaren skulle polisanmälas samt anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Regionstyrelsen beslutade även att vårdgivaren skulle inkomma med en handlingsplan som visade hur verksamheten på ett trovärdigt sätt skulle bedrivas i enlighet med de lagar och regler som gäller en verksamhet som verkar enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF) samt tillhörande förordning. När det gäller polisanmälan och IVO anmälan så valde myndigheterna att lägga ner utredningarna utan åtgärd.

Under 2025 genomfördes en löpande uppföljning, vilken visade att vårdgivaren inte följde den upprättade handlingsplanen. Under hösten 2025 fattade chefen för Hälso- och sjukvårdsstaben beslut om att genomföra en ny fördjupad uppföljning.

Huvudsyftet med den fördjupade uppföljningen var att kontrollera att begärd ersättning överensstämmer med den vård som faktiskt utförts. Uppföljningen skulle också bidra till ett lärande och ökad kunskap om Lag (1993:1652) om fysioterapiersättning ( LOF) samt övriga lagar och förskrifter som reglerar verksamheten.

Uppföljningen besvarade följande frågeställningar

1. Motsvarar utbetald ersättning den vård som vårdgivaren har tillhandahållit?
2. Har normalarvodesbesök genomförts av icke-legitimerad personal?
3. Uppfyller vårdgivaren patientdatalagens krav på journalföring?
4. Följer vårdgivaren de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar verksamheten?

Slutsats.

1. Av totalt 4 395 fakturerade besök som granskades identifierade Hälsovalsenheten 161 felaktigheter. Det saknades journalanteckning på 88 besök. Vid 35 besök hade besöket registrerats som normalarvode trots att journalanteckningen endast motsvarade enkelt arvode. Vid 38 besök hade besöken utförts av den assisterande personalen men felaktigt registrerats som normalarvode.

Den felaktigt utbetalda ersättningen uppgår till 39 982 kronor, vilket föreslås att vårdgivaren får återbetala.

2. Ja, normalarvodesbesök har genomförts av icke-legitimerad personal. Vårdgivaren har registrerat 38 besök hos den assisterande personalen som normalarvodesbesök.

Hälsovalsenheten anmärker på att vårdgivaren inte har följt reglerna enligt LOF, där det framgår att den assisterande personalen endast får ta emot besök som motsvarar enkelt arvode. Med hänsyn till att en stor andel av besöken hos den assisterande personalen trots detta är korrekt registrerade, utgår Hälsovalsenheten från att det rör sig om slarvfel.

3. Nej, vårdgivaren uppfyller inte patientdatalagens krav på journalföring. Detta trots att det framgår av handlingsplanen att vårdgivarens journaler ska uppfylla patientdatalagens krav på journalföring.

Endast sex av de 50 granskade journalerna bedöms uppfylla gällande krav för journalföring.

Den övergripande kvaliteten på journalerna är generellt sett för låg och vissa journaler är direkt undermåliga. Som exempel finns i en journal endast en nybesöksanteckning från 1999.

När det gäller daganteckningarna är de vanligtvis godkända var för sig i förhållande till faktureringen. Vid en samlad bedömning över flera besök är dock kvaliteten otillräcklig. Vårdgivaren använder ofta sjok av kopierade journalanteckningar, ibland identiska anteckningar som återanvänds under flera månader.

Mot bakgrund av de bristfälliga journalanteckningarna kan syftet med journalföring – att bidra till en god och säker vård – inte anses vara uppfyllt.

4. Vårdgivaren följer inte den handlingsplan som upprättades vid den senaste fördjupade uppföljningen. I handlingsplanen skulle vårdgivaren beskriva hur verksamheten på ett trovärdigt sätt bedrivs i enlighet med de lagar och föreskrifter enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF) samt tillhörande förordning.

Vårdgivaren fortsätter att ta emot fler än 24 patienter per dag som genererar normalarvode och har i vissa fall extremt långa behandlingsperioder.

I Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) står det att ”offentlig finansierad hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet”. Vårdgivaren främjar inte kostnadseffektivitet i sin verksamhet. Det saknas dokumentation av effekter och utvärdering av vald behandling, även vid mycket långa behandlingsperioder. Det går inte heller att utläsa vad som motiverar förekomsten av så långvariga behandlingar.

I flera fall bedöms den stora mängden utförda behandlingar, utan uppföljning eller utvärdering, inte vara medicinskt motiverat och därmed inte utgöra en effektiv vård.

Region Örebro län har fått möjlighet att lämna synpunkter på utredningen Rättssäker samhällsvård för barn och unga SOU 2026:8. Utredningens uppdrag har varit att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i vård enligt LVU. Genom ett tilläggsdirektiv utvidgades uppdraget till att även omfatta vissa frågor om placeringar enligt socialtjänstlagen. I april 2025 redovisades en del av arbetet i ett delbetänkande med en översyn av grunderna för LVU-vård utifrån ett barnrättsperspektiv. I det här slutbetänkandet redovisas utredningens arbete med övriga delar av uppdraget, bland annat förslag för att stärka skydd och rättssäkerhet vid umgänge och när vård upphör, förbättra möjligheterna att besluta om och verkställa omhändertaganden samt att se över behovet av ökad sakkunskap i LVU-ärenden och mål.

Region Örebro län välkomnar utredningens ambition att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten vid vård enligt LVU. Region Örebro län delar utgångspunkten att LVU är en skyddslagstiftning där barnets bästa ska ges tydligare genomslag i både beslut och tillämpning. Flera av förslagen bedöms kunna bidra till mer ändamålsenliga och rättssäkra processer. Samtidigt medför de konsekvenser för regional hälso- och sjukvård, särskilt inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och annan specialiserad barnsjukvård, som behöver tydliggöras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
En central invändning gäller otydlig ansvarsfördelning. Utredningen bygger på samverkan men klargör inte tillräckligt gränsdragningen mellan kommunens ansvar enligt LVU och regionens ansvar för hälso- och sjukvård. Det finns en påtaglig risk att förväntningarna på exempelvis BUP ökar utan tydliga uppdrag, finansiering eller gemensamma överenskommelser, vilket kan leda till oönskade variationer och undanträngningseffekter i ett redan ansträngt system. Förslagen om ökat inslag av sakkunskap från hälso- och sjukvården kan innebära ökade krav på snabba bedömningar, skriftliga yttranden och deltagande i rättsprocesser. Region Örebro län understryker behovet av nationella riktlinjer, utbildningsinsatser, tydlig ansvarsfördelning och statlig finansiering samt att regionernas roll ska vara stödjande och kompletterande – inte beslutande eller huvudansvarig.

Region Örebro län delar utredningens bedömning att obligatoriska drogtester av vårdnadshavare eller föräldrar inför umgänge eller upphörande av LVU inte bör införas. Obligatoriska tester bedöms strida mot grundläggande rättigheter och riskerar att bli schematiska kontrollåtgärder utan tillräcklig barnrättslig grund. Samtidigt kan förslagen leda till att regionens verksamheter i ökad omfattning förväntas genomföra provtagning som saknar medicinsk indikation och i stället tjänar ett kontroll- och beslutsunderlagssyfte. Detta riskerar ökad belastning, etiska utmaningar och otydlig ansvarsfördelning. Ett genomförande förutsätter därför tydliga avgränsningar till provtagning och analys, att regionen inte åläggs bedömningar utanför sitt uppdrag samt att finansiering inte belastar regionerna.

Vidare betonar Region Örebro län vikten av tydliga och rättssäkra avgränsningar av socialnämndens rätt att inhämta uppgifter från hälso- och sjukvården utan samtycke. Det finns risk för uppdragsglidning från vårdens behandlande roll och negativa konsekvenser för förtroende och behandlingsrelation. En fördjupad analys efterfrågas, inklusive barnrättsperspektivet.
Slutligen framhåller Region Örebro län behovet av att förslagen samordnas med närliggande utredningar om barn och unga i samhällsvård, för att möjliggöra en samlad helhetsbedömning.

Örebro kommun har tagit fram ett förslag till detaljplan som syftar till att reglera om allmän plats SKYDD, till allmän plats GATA, för att möjliggöra ytterligare ytor för kollektivtrafikstråk. Planområdet ligger vid Hedgatan och Poesigatan i Boglundsängens handelsområde.
Inför projekteringen av citylinjen etapp två har det visat sig att det inte finns tillräcklig yta för citylinjens dragning. Det är på ömse sidor om Poesigatan, närmast den större cirkulationsplatsen och vänster sida av Hedgatan där allmän plats, gata inte räcker till. För att möjliggöra den yta som behövs utifrån projekteringen och byggandet av citylinjen reglerar den här detaljplanen om de två ytorna, som i nuvarande form är SKYDD, till allmän plats, GATA.
Det är angeläget att citylinjen etapp två kan genomföras. Därför ställer sig Region Örebro län positiv till planen.

Alight AB planerar att påbörja verksamhet på fastigheterna Hallsberg Grimstens Häradsallmänning S:2 med flera i Hallsbergs kommun i Örebro län. Verksamheten omfattar etablering och drift av en anläggning för produktion av solenergi samt energilagring med anslutning till Vattenfalls befintliga nätstation Östansjö. Utredningsområdets storlek är cirka 297 hektar.

Region Örebro län har fått samrådsunderlaget för att ges möjlighet att lämna synpunkter för avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken.

Region Örebro län ställer sig försiktigt positiv till solcellsparken.

Merope Project 2 AB, ett dotterbolag till Helios Nordic Energy AB, planerar att anlägga en markbaserad solcellsanläggning med tillhörande batterilager på fastigheten Tjuse 5:1 i Örebro kommun. Projektområdet är cirka 71 hektar stort och består i huvudsak av brukad skogsmark med planterade trädbestånd i varierande ålder.

Region Örebro län har fått samrådsunderlaget för att ges möjlighet att lämna synpunkter för avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken.

Region Örebro län ställer sig försiktigt positiv till solcellsparken.

I en motion föreslår Kristian Berglund (M) regionfullmäktige besluta:

• att hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppgift att analysera samt undersöka möjligheten till samarbetsavtal kring kriminalvårdsklienter vid anstalterna Kumla, Hinseberg och Karlskoga i behov av psykiatrisk slutenvård,

• att hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppgift att utreda och presentera en långsiktig ekonomisk prognos/analys, över såväl eventuella investeringar, utgifter och intäkter utifrån ett eventuellt samarbetsavtal med Kriminalvården och dess klienter intagna vid anstalterna Kumla, Hinseberg och Karlskoga som är i behov av psykiatrisk slutenvård.

Region Örebro län (Regionen) ser inte att det finns möjlighet att sälja psykiatriska vårdplatser till Kriminalvården. I förslag till svar beskrivs det vara juridiskt komplicerat utifrån tillämplig lagstiftning. Utöver det väcks även frågeställningar gällande patientsäkerhet och arbetsmiljö. På nationell nivå har det även lagts fram förslag om att staten ska ta större ansvar för vissa områden inom hälso- och sjukvården, däribland finansieringsansvaret för den rättspsykiatriska vården. Även Sveriges regioner och kommuner (SKR) anser att staten bör ta det finansiella ansvaret för rättspsykiatrisk vård. Med anledning av detta ser Regionen att det inte är läge att inleda ett lokalt arbete kring ekonomiska prognoser eller samarbetsavtal med Kriminalvården, utan i stället invänta eventuella nationella ändringar inom området.

I en motion föreslår Anna Nordqvist (M) att regionfullmäktige beslutar:
• att införa vårdvalgynekologi i öppenvården
• att ett förslag till regelbok upprättas för vårdvalgynekologi i öppenvården
• att ett ersättningssystem med produktionsbaserad ersättning tas fram för detta vårdval i krav- och kvalitetsboken.

I förslag till svar beskrivs hur den gynekologiska vården är organiserad inom Region Örebro län. Specialiserad gynekologisk vård bedrivs vid länets alla tre sjukhus samt vid Capio Läkargruppen. Basal gynekologisk vård utförs inom primärvården.

I förslag till svar lyfts att det råder en nationell brist på specialistläkare i gynekologi och att ett införande av vårdvalsgynekologi skulle riskera att utarma regionens egna hälso- och sjukvård. Motionens förslag skulle därför inte nödvändigtvis heller bidra till kortare köer.

I en motion från Anna Stark (M) föreslås att berörd vårdpersonal genomgår relevant fortbildning för att få fördjupad kunskap om klimakterievård och behandling utifrån evidensbaserad kunskap och att klimakterierådgivning utifrån evidensbaserad kunskap införs på varje vårdcentral.

I förslag till svar på motionen beskrivs aktuella och kommande insatser i Region Örebro län (Regionen) gällande vården runt klimakteriebesvär.
I mitten av oktober 2025 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer gällande klimakteriebesvär. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer under vårterminen 2026 att inleda ett arbete med en GAP-analys för att kartlägga hur Regionen i nuläget arbetar i förhållande till rekommendationerna i de nationella riktlinjerna, för att sedan ta reda på eventuella brister och vad som behöver genomföras.

I förslag till svar beskrivs även hur patienter kan söka vård för klimakteriebesvär. Sedan maj 2025 finns även en digital ingång genom 1177 Direkt för klimakterierådgivning, en länsövergripande verksamhet som hittills har nått 400 patienter. Den digitala mottagningen har visat sig vara väl lämpad för att behandla klimakteriebesvär och ska ses som ett komplement till den fysiska vården.

Anmälningsärenden:

1. Regionstyrelsens ordförande har besvarat en skrivelse från Synskadades Riksförbund Örebro län, 26RS5120.

2. Regiondirektören har fattat följande beslut:
- signalskyddschef för Region Örebro län 25RS11708.

Meddelandeärenden:

1. Protokoll
- minnesanteckningar ägarmöte med Örebro läns flygplats AB 26RS3364.

2. Arbetsmiljöverket har överlämnat inspektionsmeddelande avseende resultatet av inspektion vid Måltidsservice, Universitetsjukhuset Örebro 26RS5561.

3. Folktandvårdsnämnden har överlämnat beslut om reviderad ekonomisk handlingsplan 2026 för folktandvårdsnämnden, 25RS13083.